Frågestund inför GEA 2022

13 studerande berättar

Fredagen 4.2.2022 bjöd vi in 13 studerande till en frågestund om studier och framtidplaner. Vi träffades på Teams och spelade in diskussionen. Diskussionen är speciellt relevant för dig som kommer att söka i den gemensamma ansökningen, GEA, som börjar 22.2.2022 och tar slut 22.3.2022.

Välj det som intresserar

Du kan endera välja att se hela inspelningen som är 1 timme och 10 minuter, eller välja delar som intressserar genom att klicka på rubrikerna under! Då öppnas videon i ny flik, på rätt ställe.

I texten under presenterar vi alla som deltog i frågestunden samt delar av diskussionen.

Lina studerar till artesan och har äldre klasskamrater

Lina Nygård studerar första året till artesan och hennes klasskamrater är vuxenstuderande. Istället för att söka i GEA, sökte hon till artesan via vår kontinuerliga antagning. Hon började studera hösten 2021 precis som alla andra, men hennes skoldagar är lite annorlunda. Lina studerar vanligen på torsdagskväll och fredagar med yrkesämnen och gör sina gemensamma ämnen (t.ex. modersmål, finska, matematik) tillsammans med närvårdarstuderande.

På frågan om hur det känns att studera med vuxna, säger Lina att hon trivs jätte bra. Hennes klasskamrater är trevliga och hon lär sig mycket av dem.

Artesanutbildningen är i vår kontnuerliga antagning även detta år. Det går bra att göra som Lina och söka till artesanutbildningen direkt efter grundskolan.

Nico och Venla satsar på både idrottskarriär och merkonomstudier

Nico Åvist studerar tredje året till merkonom och är för tillfället på LIA, det vill säga lärande i arbetslivet. Han får jobba med bland annat kundbetjäning på sin LIA-plats, både i kassan och med andra föräljningsuppgifter. Enligt honom kan en merkonom jobba med nästan vad som helst. Han får medhåll av Venla Lindfors, andra årets merkonomstuderande. Venla konstaterar att utbildningen är väldigt bred.

Både Nico och Venla är idrottsprofilanter. Nico spelar korgboll medan Venla spelar fotboll. Fotbollen gjorde att Venla har flyttat tillbaka till Sverige och kommer att fortsätta sina studier på distans. Nico har haft nytta av idrottsprofileringen då han haft träningar som går på lektionstid. Båda idrottsprofilanterna anser att lärarna varit imötesgående och respekterat deras idrottkarriär. Bara man sköter sina uppgifter och satsar på studierna, går det bra kombinera studier och idrotten enligt Nico. Venla håller med.

Idrottskoordonator Björn, ”Nalle”, Nylund berättar att ansökningen till idrottsprofilant sker lite annorlunda än tidigare år. Idag söker man till idrottsprofilant i samband med GEA, via studieinfo. Det är också möjligt att ansöka om idrottsprofilering i ett senare skede om man exempelvis söker till Prakticum via kontinuerlig ansökan.

Nico går även examendelen Smidiga övergångar och har planer på att söka till Arcadas tradenomutbildning efter sina merkonomstudier.

Första LIA-platsen avgjorde att Albin ville bli automationsmontör

Albin Eirto studerar tredje året till automationsmontör. Utbildningen för både elmontörer och automationsmontörer ser lika ut i början av studierna. För Albin var det inte en klar sak att han skulle bli automationsmontör. Det var hans första LIA-plats som gjorde att han insåg att han inte vill bli elmontör utan att automationsmontör mera är hans grej.

På frågan vad skillnaden är mellan en elmontör och en automationsmontör säger Albin att det lite förenklat kan beskrivas så att automationsmontören jobbar med mindre elkällor, styr robotar och kodar, medan en elmontör drar kablar, gör lampor och eluttag som finns i huset. Automationsjobb händer ofta i en fabrik enligt Albin.

Albin har planer på att söka vidare till Novia då han blir utexaminerad automationsmontör. Han vill bli automationsingenjör då han anser sig vara mer praktisk än teoretiskt lagd.

Daniel är datanom, e-sportare och går nu på spelproduktion

Daniel Sjöblom studerar för tillfället spelproduktion som är en delexamen vid Prakticum. Innan dess studerade han till datanom. Benämningen datanom heter numera programutvecklare. Daniel berättar att programutvecklingen gick ut på att bland annat göra webbsidor och databaser. Utbildningen fokuserar mer på programmering än att prata med kunder.

Intresset för spel och hur man gör spel gjorde att Daniel valde att fortsätta med spelproduktion. Hans första spel kommer ut inom kort.

Spelandet gjorde även att Daniel valde att bli e-sportare inom Prakticum. Han tycker det har varit jätte roligt att vara med i e-sportslaget, delta i resor, lans och de fysiska träningarna på gymmet.

Daniel blir snabbare färdig då han gör en examensdel på egen hand

Daniel Rutanen studerar andra året till IT-stödperson. Han berättar att utbildningen är uppbyggd som verkstäder. Det betyder att studerande inte gör regelrätta uppgifter i klass utan istället har olika punkter och testmiljöer där man lär sig helheter. Själv är Daniel mest intresserad av labbnät och servrar.

Det finns ambitioner hos Daniel att bli snabbare utexaminerad än på tre år. Detta lyckas genom att han studerar en hel examendel på egen hand och även gör LIA, lärande i arbetslivet, på sommaren. Han har själv varit aktiv med att ta reda på sina möjligheter.

Daniel kommer efter utexaminering att söka vidare till yrkeshögskola. Han vill jobba med cybersäkerhet i framtiden.

Den nya elektronikmontörlinjen är mycket aktuell

Nytt för i år är att man i GEA 2022 kan söka till utbildningen elektronikmontör. Jani Lehto som är IT-lärare berättar att elektronikmontörutbildningen bland annat fokuserar på inbäddade system och internet of things. Enligt Jani jobbar en elektronikmontör mitt emellan IT-stödpersonen och programutvecklaren. Där IT-stödpersonen jobbar med hårdvara som exempelvis servrar och programutvecklarer programmerar, kombinerar elektronikmontören programmering och hårdvara.

Elektronikmontör som yrkesbenämning har lite kommit och gått genom åren. I något skede reparerade en elektronikmontör televisioner, men nu i och med IoT (Internet of Things) har behovet vuxit och gör utbildningen mycket relevant.

Utbildningen lämpar sig även för den som har ambitioner att söka sig vidare till yrkeshögskola.

Sonja är intresserad av att sälja kosmetikprodukter

Sonja Sieviläinen studerar tredje året till kosmetolog och är för tillfället på LIA. Hennes LIA-plats är ett grekiskt kosmetikamärke och importföretag. Under sin LIA har hon bland lärt sig mer om försäljning. I yrkesprovet, som man gör för att visa vad man lärt sig, har Sonja visat hur man i teorin grundar ett företag. Själv har hon inte just nu ambitioner på att starta ett eget företag men anser att det kan bli aktuellt i framtiden.

Att jobba med försäljningsarbete i en kosmetikbutik intresserar Sonja, men det mer klassiska inom kosmetologyrket enligt henne är att vara företagare och jobba i en salong. Kosmetologutbildningen fokuserar mest på det praktiska med olika behandlingar och kundbetjäning. Därför måste också en kosmetolog vara öppen och våga vara nära kunden och prata om behandlingarna.

Elin, Vera och Rosa är nöjda att de valde frisörutbildningen

Elin Gädda, Vera Nylund och Rosa Lyytikäinen studerar alla andra året till frisör. Under frågestunden har de lektion. Lektionen heter fördjupad kurs i färgbehandling. Där lär de sig att färga olika typer av slingor.

Trots att alla tre studerar till frisör, har inte valet att bli frisör varit lika självklart för alla. Vera har alltid gillat att göra frisyrer och vetat sedan hon var yngre att hon ville bli frisör. Hon bestämde sig för att studera på Prakticum efter att hon besökt Öppet hus. Elin har också haft ett intresse för yrket men var inte lika säker som Vera. Därför har hon valt att också att göra kombistudier för att hålla dörren mer öppen. Nu är hon däremot nöjd med frisörlinjen och anser att hon hittat rätt.

Rosa började inte på frisörlinjen direkt efter grundskolan utan började en annan utbildning vid en annan skola. Hon kom dock fram till att det inte var rätt val för henne. Efter det har hon både jobbat på restaurang och dagis. Hon är kreativ och ansåg därför att frisöryrket skulle passa henne. Hon gillar allra mest att färga hår och göra slingor.

En närvårdare ska vara både social och modig enligt Cecilia och Emma

Cecilia Liljestrand och Emma Johnson studerar båda tredje året till närvårdare. Båda går kompetensområdet sjukvård och omsorg. Att det blev just sjukvård och omsorg istället för kompetensområdet barn och unga var inte klart från början. Emma hade exempelvis föreställt att hon ville jobba med barn, men insåg på LIA att det inte var så lätt. Då hon sedan var på LIA på ett seniorhem insåg hon att hon hellre vill jobba med det. Cecilia i sin tur övervägde att byta till barn och unga ännu i det skedet då hon redan valt sjukvård och omsorg.

På frågan om hur det kändes första gången att gå på LIA och ta hand om en annan människa svarar Cecilia att hon var jätte nervös, men att det efter första praktiken inte är det längre. Både Cecilia och Emma har redan jobb som inhoppare i vården. De viktigaste egenskaperna hos en närvårdare är enligt Cecilia och Emma att bland annat kunna vara social och prata med sina klienter. En närvårdare ska också vara modig och ta initiativ.

Den som söker till närvårdare bli kallad till ett lämplighetstest. Karriärvägledare Sam Grönstrand berättar hur lämplighetstestet går till i praktiken. Det handlar om en intervju med Prakticums lärare inom social- och hälsovård. Under intervjun kartläggs sökandes sociala färdigheter samt färdigheter att ta ansvar och initiativ. Sam konstaterar att det handlar just om de egenskaper som Cecilia och Emma anser att en bra närvårdare ska ha.

Lämplighetstest för närvårdare äger rum 12.5.2022 för Helsingfors och 13.5.2022 för Borgå. Sökande går på ett av tillfällena.

Tyra har fått värdefulla kontakter inom media genom sina LIA-perioder

Tyra Winqvist studerar andra året till utövare av medietjänster. Hon berättar att hon var jätte nervös för urvalsprovet till media och stressade lite onödigt mycket inför provet. Hon förberedde sig väl och använde många timmar till sina förhandsuppgifter. Provet bestod av flera delar förhandsuppgifter och en intervju som man inte kunde förbereda sig på i förväg. Det är bland annat motivationen och färdigheter att kunna ta ansvar som urvalsprovet mäter enligt Tyra.

Inom mediebranschen måste man både kunna samarbeta och kommunicera med andra, men också jobba självständigt. Tyras första LIA-plats var ett produktionsbolag och hon blev genast introducerad till det riktiga jobbet. Hon fick lära sig mycket och har även jobbat för produktionsbolaget efter sin LIA. Tyra konstaterar att om man sköter sig under sina LIA-perioder får man ett värdefullt nätverk med kontakter och jobb för framtiden.

Urvalsprovet för utövare av medietjänster äger rum 5-6.5.2022. Sökande får kallelse till en av dagarna.

En yrkesexamen väcke Veras intresse för media

Vera Örså studerar andra året till utövare av visuell framställning. Efter grundskolan valde Vera att söka till en yrkesexamen istället för en grundexamen. Hon är kreativ och intresserad av grafisk design och webbdesign, men var ändå lite osäker. Därför valde hon istället att studera en ettårig yrkesexamen i affärsverksamhet och bli visualist framom en treårig grundexamen. Alla Veras klasskamrater på visualistutbildningen var över 25 och i en annan livssituation än hon själv. Hon trivdes jätte bra och fick ta del av sina klasskompisars arbetserfarenhet.

Efter visualiststudierna sökte hon sedan till utövare av visuell framställning. Hon är fortfarande mest intresserad av grafisk design och webbdesign och har därför gjort LIA hos olika grafiker och produktionsbolag. På grund av sin yrkesexamen försnabbas hennes studier och hon får mycket räknat till godo. Hon läser för tillfället tredje årets gemensamma ämnen trots att hon är andra årets studerande. Det gör att hon blir utexaminerad till våren, ett år tidigare än det vanliga.

Vera tänker söka till yrkeshögskan Arcada och vill studera Online media efter att hon blir klar med studierna vid Prakticum.