Stäng

Innehåll

HUS och Prakticum vill samarbeta kring läroavtal

I veckan träffade HUS Prakticum och 8 andra utbildningsanordnare för att diskutera samarbete kring läroavtal. Diskussionstillfället var det första av sitt slag.

Prakticum var en av de utbildningsanordnare som 30.5.2023 deltog i ett diskussionstillfälle på det nya Brosjukhuset. HUS arrangerade tillfället. För att bli inbjuden krävdes att Prakticum först kvalificerades som potentiell samarbetspartner genom att svara på ett frågeformulär. 

Gisela Andergård-Heiskanen som är ledare för Prakticums arbetslivstjänster ser positivt på diskussionen med HUS.

– Det här är helt nytt att HUS vill göra läroavtal med närvårdare. Det är glädjande att HUS tagit initiativ och verkligen vill samarbeta kring läroavtal med oss utbildningsanordnare, säger Gisela Andergård-Heiskanen.

Flera samarbetspartner behövs

HUS, som är en av de största aktörerna inom social- och hälsovård, har konstaterat att närvårdare även behövs inom specialsjukvården. Den ursprungliga tanken var att på diskussionstillfället bekanta sig med de nio utbildningsanordnare som var på plats och välja samarbetspartner. Under tillfället konstaterades ändå att behoven inom HUS varierar och det därför är omöjligt att välja en specifik kompanjon. Olika utbildningsanordnare kan svara på olika behov.

Om HUS och Prakticum gör ett avtal gällande läroavtalsutbildning, kommer HUS att erbjuda läroavtalsplatser till Prakticums läroavtalsstuderande i framtiden. Det skulle gälla närvårdare och omsorgsassistenter. Prakticum i sin tur binder sig till att erbjuda både arbetsplatshandledning och skräddarsydda lösningar enligt HUS behov. 

Genuint intresse och bra frågor

I diskussionstillfället deltog ett tjugotal personer från HUS bestående av överskötare, experter,kliniska  lärare och avdelningsskötare. De bekantade sig med de 9 utbildningsanordnare och diskuterade vad de har att erbjuda HUS kring läroavtal. Prakticum som den enda svenskspråkiga utbildningsanordnaren på plats bidrog till diskussioner om språk och språkkunskaper.

– Vi diskuterade behovet av svenskspråkig personal, men mest hur personer med annat modersmål än svenska och finska lär sig språket mycket snabbare på en arbetsplats och i en arbetsgemenskap, säger Gisela Andergård-Heiskanen.

Möjligheten till handledarutbildning, avbrottsprocenten för läroavtal och tillvägagångssättet vid problemsituationer intresserade också representanterna på HUS. Där kunde Andergård-Heiskanen bland annat konstatera att avbrottsprocenten för studerande med läroavtal är lägre än hos studerande som avlägger sin utbildning i skolan.

– Arbetsavtalet, arbetsgemenskapen och möjligheten att kombinera studier med arbete gör att studerande med läroavtal ofta är mycket motiverade, säger Gisela Andergård-Heiskanen.

Uppdaterad: 1.6.2023